Den som ansvarar för en anläggning som innehåller köldmedia kallas operatör. Operatören ska följa bestämmelserna i den Svenska förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser. Bestämmelser om köldmedia finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser och reglerar till exempel krav på kontrollintervall. Det är därmed operatören som är ansvarig för att underteckna och skicka in årsrapport till tillsynsmyndigheten i tid.
Rapportering till Miljö- och byggavdelningen
Om den totala köldmediemängden i anläggningen någon gång under året är 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska du lämna in en rapport till miljösektionen. Senast den 31 mars ska du lämna en årsrapport över de kontroller som du har låtit genomföra under det närmast föregående kalenderåret.
Kontrollrapporten för år 2022 ska ha inkommit till Miljö- och byggavdelningen senast den 31 mars 2023. Skicka gärna in den på mejladress miljo@eda.se
Installation av ny utrustning
Miljö- och byggavdelningen ska informeras i god tid före installation av ny utrustning (aggregat), som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter köldmedium eller mer (gäller även konvertering). Det är den enskilda utrustningens (aggregatets) köldmediemängd som avgör om information till miljökontoret skall lämnas in, alltså inte den totala köldmediemängden i en anläggning.
Återkommande läckagekontroll
För att säkerställa att köldmedieaggregat är i bra skick och inte läcker krävs kontroller. Kontrollerna ska ske enligt följande intervall:
- Minst var 12:e månad om utrustningen innehåller 5-50 ton koldioxidekvivalenter
- Minst var 6:e månad om utrustningen innehåller 50-500 ton koldioxidekvivalenter
- Minst var 3:e månad om utrustningen innehåller 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer
Utöver ovanstående intervall så ska läckagekontroll alltid göras:
- Vid nyinstallation.
- Då ett läckage upptäckts och åtgärdats ska en läckagekontroll utföras inom en månad efter reparationen för att säkerställa att reparationen fungerat.
Endast ett certifierat företag får installera, kontrollera, serva, demontera eller göra andra ingrepp i de aggregat som innehåller köldmedium. Operatören till utrustning som innehåller köldmedium (HCFC, HFC) ska låta ett certifierat företag utföra regelbunden läckagekontroll. Du kan få information om vilka kylentreprenörer som är godkända hos Installations Certifiering i Stockholm AB. Det är viktigt att hålla reda på datum då kontrollen har utförts eftersom det inte får gå mer än 12, 6 respektive 3 månader mellan kontrollerna. Läckagekontroll skall också ske vid nyinstallation av aggregat och senast inom en månad efter att ingrepp gjorts i en befintlig krets.
Tillsyn och avgifter
Miljö- och byggavdelningen granskar kontrollrapporterna för att se att endast tillåtna
köldmedier används och att anläggningarna är i bra skick. En avgift tas ut för Miljö- och byggavdelningens rapportgranskning enligt gällande taxa.
Miljösanktionsavgift
Miljö- och byggavdelningen är skyldig att i vissa fall besluta om en miljösanktionsavgift enligt Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Avgiften betalas till staten. Avgiftens storlek är lika i hela landet och ska betalas oavsett om överträdelsen har begåtts avsiktligt eller av misstag.
Exempel på miljösanktionsavgifter som rör köldmedia (se 9 kap i förordningen):
- ingen läckagekontroll inom angivna kontrollintervall - 5000 kr
- att inte informera miljösektionen om installation eller konvertering av aggregat som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter köldmedium eller mer - 5000 kr
- utebliven eller sent inkommen rapport över årlig läckagekontroll (efter 31 mars) - 1000 kr
- om du inte upprättat och fört register över utrustning med fluorerade växthusgaser - 2000 kr
- utebliven installationskontroll - 5000 kr
Vad är köldmedier?
Köldmedier kallar man de kemikalier som kan transportera kyla och används till exempel i kylar, frysar, luftkonditioneringsaggregat och värmepumpar. Det finns flera olika typer av köldmedier med varierande miljöpåverkan. Köldmedium som CFC och HCFC bidrar till växthuseffekten och bryter ner ozonskiktet medan HFC endast bidrar till växthuseffekten.
Tidigare baserades intervallen för läckagesökning på mängden (kg) köldmedium, men efter att nya lagar trätt i kraft 2015 (514/2014 EU-förordning) och 2017 (svensk förordning) så baseras den på det specifika köldmediets växthuspåverkan. Detta uttrycks som koldioxidekvivalenter (CO2eq). Varje köldmedium har en uträknad Global Warming Potential (GWP-faktor). Desto högre GWP, desto större växthuspåverkan har gasen.
Tex. kan 1,27 kg R404A motsvara 5 ton koldioxidekvivalenter.
Förbud
HCFC (t ex R22) med fyllnadsmängd över 3kg får inte användas efter 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än 3kg, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium. Från och med 2020 får inte köldmedium med högre GWP-faktor än 2500 (R404A) fyllas på vid installation och service av utrustningar som innehåller mer än 40 ton koldioxidekvivalenter (motsvarar 10 kilo R404A). Regenererat eller återvunnet köldmedium får dock användas fram till 2030.
Mer information
Hemsidan ”Allt om F-gas” är en oberoende sida som tagits fram av myndigheter och branschorganisationer för att underlätta övergången i lagstiftningen. På hemsidan finner du svaret på en del frågor, översättningstabell från kg till koldioxidekvivalenter samt verktyget ”anläggningskollen” som hjälper dig ta reda på vad som gäller för just din anläggning.
Gällande lagstiftning:
- Miljöbalken (1998:808).
- EU-förordningen nr 517/2014 om vissa fluorerade växthusgaser och upphävande av EG-fördordningen nr 842/2006.
- Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter
Den som är verksamhetsutövare för en anläggning med köldmedier har huvudansvaret för att gällande bestämmelser för anläggning och drift följs.