Invasiva arter är arter som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga växtområde, till exempel genom trädgårdsodling.
Växter som t. ex. blomsterlupinen är vacker att se på men breder ut sig och konkurrerar ut våra inhemska växter och blir på så sätt ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Den vanligaste spridningsvägen är genom våran hantering av trädgårdsväxter och odling, varför privatpersoner spelar en viktig roll i arbetet att minska spridningen och på sikt får bort de invasiva arterna. Genom att bli medvetna om problemet och växterna samt hur vi bör hantera dem kan vi tillsammans minska spridningen.
Exempel på invasiva främmande arter som finns i Eda kommun är:
- Blomsterlupin
- Jättebalsamin
- Jätteloka
- Kanadensiskt gullris
- Parkslide
EU:s förteckning om invasiva främmande arter
Några arter finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla. Det är förbjudet att sprida de arter som finns med i EU:s förteckning. På förteckningen finns 66 arter listade, både växter och djur.
Sveriges nationella förteckning och förordning
Vissa arter som anses invasiva främmande arter i Sverige är inte med på listan EU:s förteckning om invasiva främmande arter. Men från och med 15 maj 2026 innefattas fler arter till i Sveriges nationella förteckning och förordning om invasiva främmande arter. Sammanlagt är det nio landlevande arter och 25 vattenlevande arter som är med i den nya förteckningen. Några exempel på arter som ingår i nya förteckningen är blomsterlupinen, kanadensiskt gullris och vresros. Mer information om detta kan du hitta på Naturvårdsverkets hemsida.
Här kan du läsa vår handlingsplan och folder om lokala invasiva växter:
Handlingsplan för invasiva växter
Invasiva växter efterlyses
Vad kan du göra?
Släng inte växtavfall i naturen
Släng aldrig växtavfall i naturen. Växtavfallet kan innehålla invasiva växter som på så vis lätt kan få spridning och tränga undan inhemska vilda växtarter i närområdet. Även om det du slänger är växter som tidigare inte visat tecken på att sprida sig kan de börja göra det när klimatet blir varmare. Det är alltid förbjudet att sprida de växter som finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Dit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla.
Transportera inte växtavfallet på ett öppet släp då det riskerar att delar av växterna ramlar av och därför sprids i större omfattning. Placera istället växtdelarna i t.ex. sopsäckar som är förslutna.
Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen. Det betraktas som nedskräpning (15 kap. 26 § miljöbalken). Växtavfallet behöver inte ställa till med någon skada eller otrevnad för att det ska vara att betrakta som nedskräpning.
Vart lämnar jag växtavfallet?
Invasiva växter ska inte läggas på tex. komposten eftersom det ökar spridningen. Istället ska du hantera det som brännbart avfall. Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller säckar och förslut noga. Om det är små mängder kan du kasta det i hushållsavfallet (i facket för restavfall, ej kompost!). Är det mycket avfall kan det slängas på kommunens återvinningscentral Lunden. Växtdelarna läggs i säckar eller annan tät förslutning och slängs i container för brännbart. Det får inte vara jord bland rötterna eller växtdelarna då det inte går att bränna. Kom ihåg att inte transportera invasiva växtdelar på öppet släp då det lätt ökar spridningen.
Fastighetsägarens ansvar
Den som äger en fastighet har ett ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva arter på den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Detta gäller för alla som äger en fastighet, privatpersoner, kommun och stat samt bolag.