I vissa situationer kan det bli aktuellt att utse en särskilt förordnad vårdnadshavare eller förmyndare för ett barn.
Här förklarar vi när och hur detta kan ske, samt vilka roller och ansvar som följer med uppdragen.
Det är tingsrätten som beslutar om förordnad förmyndare. Det finns tre olika typer av förordnad förmyndare:
- Särskilt förordnad vårdnadshavare
- Medförmyndare
- Förordnad förmyndare
Alla förordnade förmyndare står under överförmyndarnämndens tillsyn när det gäller barnets ekonomi.
Förordnade förmyndare ska i början av sitt uppdrag, senast två månader efter att beslut fattats om förordnande, lämna in en förteckning över barnets tillgångar till överförmyndarnämnden. Därefter ska en årsredovisning lämnas varje år före den 1 mars. När uppdraget upphör ska en slutredovisning lämnas in inom en månad.
Särskilt förordnad vårdnadshavare
En särskilt förordnad vårdnadshavare kan utses om barnets föräldrar inte kan ta hand om vårdnaden. Till exempel om föräldrarna är avlidna eller inte kan utöva vårdnaden på grund av sjukdom eller andra omständigheter.
Den som är särskilt förordnad vårdnadshavare blir också automatiskt förmyndare för barnet. Det innebär att hen ansvarar för barnets personliga och ekonomiska angelägenheter.
Överförmyndarnämnden utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, medan socialtjänsten har ansvar för tillsynen av vårdnadshavare.
Medförmyndare
I vissa fall kan det vara lämpligt att utse flera förmyndare för ett barn. Om den eller de som enligt lag ska vara förmyndare inte kan sköta uppdraget ensamma, kan en eller flera medförmyndare förordnas. Detta beslut fattas utifrån vad som är bäst för barnet.
Förordnad förmyndare
Om ett barn saknar förmyndare, ska tingsrätten förordna en sådan. Det kan till exempel vara aktuellt om en förälder är underårig och därmed inte själv kan vara förmyndare. Förordnandet gäller då tills den underåriga föräldern har uppnått myndig ålder.